vad tycker religionerna om vetenskap?

Kristendomen

Eftersom gud har skapat allt så kan inte den vetenskapliga världsbilden inte vara osan enligt Thor-Leif Strindberg. Eftersom gud skapat vetenskapsmännen så är det ju guds kunskap vi lär oss. Det är inte skrivet något om vetenskap i bibeln men det är deras världsbild utifrån den tiden och idag har vi lärt oss mer och kopplar därför inte det till vetenskap. Så det som skrevs i  bibeln för 3000 år sedan påverkar inte alla och vissa tror heller inte på det eftersom vi har fått nyare information om världsbilden. http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/verkharm.htm


islam runt om i världen

I Sverige idag finns det två stycken paraplyorganisationer, Sveriges muslimiska råd och Islamiska rådet. Det finns också en hjälporganistation, ett ungdomsförbund, två friskolor, ett kulturcentrum och koranskolor i dessa organisationers regi. Idag finns det fem olika moskéer i Sverige. Dem finns i Göteborg, Märsta, Uppsala, Trollhättan och Malmö.

Muslimer anser att adoptivbarn inte får samma rättigheter när man gör dem till formella syskon till de övriga barnen i familjen. De tycker att “Syskonen” borde få ingå äktenskap då det inte är släkt, men enligt svensk lag är detta förbjudet. Muslimer tycker det är bra när två som växt upp under ungefär samma förhållanden vill gifta sig. Men om adoptivbarnet ammats av samma mamma så är det inte okej att ingå äktenskap då man är “mjölksyskon”. I Sverige om barnet inte kan ammas av sin mamma kan de ammas av en annan mamma på bb. Men man måste ta hänsyn till de muslimska kvinnorna och ge barnet mjölkersättning.


Man får inte äta griskött och det är viktigt att de inte gör det i skolan. Sexualkunskap och idrott får tjejer och killar inte ha tillsammans så de sköter föräldrarna i hemmet. Tjejer måste också täcka sin kropp. Om en muslim dör på ett sjukhus vill de muslimska församlingarna att de ska kontaktas så fort som möjligt. Kroppen ska tvättas och göras iordning på ett speciellt sätt och begravas så fort som möjligt. Idag är det ett problem att få islamiska gravplatser då muslimen ska begravas utan kista och med ansiktet vänt mot mekka.


Fördelen med att vara muslim i Sverige är att religionen är tillåten medans nackdelen är att den inte är allmänt accepterad. Islam är idag världens näst största religion och 21 procent av människorna på jorden är muslimer.

 

Hinduismen i världen idag

 

När man är hindu är man vegeterian och att leva som hindu i Sverige är hyfsat enkelt. Maten påverkas inte. För alla funkar det inte att ta ledigt vid deras högtider och det kan vara ett problem för dem som är riktigt troende. En kille från Jönköping berättar att hans familj har accepterat att de inte alltid kan ta ledigt när det är deras högtider eftersom man inte alltid kan ta ledigt från skola och jobb. Varje dag tillber eller offrar hinduerna något till gudarna. Det kan ta några minuter till flera timmar. Varför man gör detta är för att uppnå plikterna (Dharma) hälsa, framgång och fruktbarhet och inte frälsning (Moksha). Dessa ritualer är även viktiga för hinduerna i Sverige men formerna påverkas av livet här.


Enligt en tjej som är uppvuxen i Indien men nu bor i Sverige anser hon att vara hindu är ett sätt att leva. Hon ber och tänder ljus varje morgon och gör andningsövningar 45 varje dag. Andningsövningarna är inte religiösa men hon kallar det gärna andligt.


De land som har flest hinduer idag är Nepal, där är hela 89 procent av befolkningen hinduer. Det finns indiska emigranter i nästan hela den “nya världen” så det finns även i till exempel  Kanada, Australien och Argentina. Men det är inte många som bosatt sig i Europa om man inte räknar med Storbritannien. I Sverige bor det idag runt 6000 hinduer och vi har hinuiska tempel i Stockholm, Mariestad, Jönköping, Borås och trollhättan.


religionernas grundtankar

HINDUISMENS GRUNDTANKAR


Hinduismen har ett kastsystem, det är en rangordning över hur högt uppsatt man är i sammhället. Det beror både på släkten och vad man jobbar med. Beroende på vilket kast man tillhörde fick man följa olika regler, olika "fina" jobb och kvinnorna förbjöds att gifta sig med män från lägre kaster men män fick göra det.

De tror på Karma vilket innebär att man får tillbaks, om man varit snäll lönar det ig och tvärtom. De tror även på återfödelse och det kallas samsara. Man ber till en gudinna som är gift med en manlig gud. Man gör yoga för att få kunskap och lära känna gud bättre. De har en "festkalender" där kalendern delas in på månåret. Till exempel har det en fest på våren som heter "Holi". Holi är glädjensfest, de har brasa och festivaler, de symboliserar kraftensåterkomst (alltså våren). Under festerna upphävs samhällets regler och män och kvinnor, rika och fattiga kan umgås över gränserna.


 

KRISTENDOMENS GRUNDTANKAR


Enligt bibeln finns det bara en gud och han har skapat hela universum. Människan orkar inte ta sig till gud även om hon har budorden och profeternas utsagor till hjälp. Så eftersom gud är så kärleksfull tar han sig till människan genom att han kommer i form av sin ende son Jesus. Gud tar på sig människornas skuld i Jesus namn och gör så att människan kan komma till gud. Jesus budskap var att visa kärlek till medmänniskan. I 3 Mosebok står det "Du ska älska din nästa som dig själv". Jesus ersätter alltså en regeletik mot en sinnelagsetik, avsikten blir viktigare än handlingen. Många profeter hade även samma tanke.


ISLAMS GRUNDTANKAR


Precis som i kristendomen och judendomen är Abraham stamfadern och Adam den ursprungliga människan. Salam betyder fred och frid och därifrån kommer ordet Islam. Islam kan även översättas med underkastelse som innebär att man följer guds vilja och regler men även ordet betyder även hängivenhet. Enligt Islam har gud skapat allt och människans liv ligger i guds hand och det är gemensamt för alla. Men Islam har även väldigt många riktningar och tolkningar.


religionernas syn på gud och människan

Kristendomen


Gud har blivit en människa genom sin son Jesus Kristus, Jesus blev korsfäst och återuppstod. Detta betyder att synden och döden besegrades föralltid. Om människan syndar kan hon få förlåtelse och ett evigt liv, bli frälst. Frälsningen har att göra med guds nåd vilket innebär guds villkorslösa kärlek genom förståelse och förlåtelse. Människan är skapad som en avbild av gud, alla människor är lika mycket värda och varje människa är unik. Människan har sin fria vilja och då också möjlighet att synda. Förr ansågs himmel och helvete vara en plats där de som varit snälla hamna och de som varit elaka bestraffades men idag anses det vara ett liv med eller utan gud. 

Gud är treenig, han är en men har tre olika sätt att uppenbara sig på och vara verksam. De är fadern, sonen och den heliga anden. Fadern är skaparen och han bygger upp och upprätthåller världen. Sonen står för gud som människa, alltså Jesus. Om hur han korsfästes i människornas ställe för att benåda dem. Den heliga anden står för att gud fortfarande är med människan även om han inte är kvar som Jesus. Alltså som en ande, den heliga anden ger gudomlig energi till ett andligt liv. 

 

Hinduismen

Hinduismen uppfattar människan som en biologisk varelse som har kapacitet att tänka. Det hinduiska livet har sociala grupper som kasttillhörighet, levnadsålder, kön, släkt och familj och de traditionerna styr livet. Dessa system gör att man inte har så stor fri vilja och måste anpassa sig efter sin sociala grupp. Människan är även en social person och varje individ måste ingå i ett sammanhang. Något viktigt inom hinduismen är att alla människor har olika läggning och detta visar att man är fri att välja formen för sin tro. Enligt hinduismen kan människan återfödas som ett djur. Det skiljer inte så mycket mellan människan och djuret och därför har hinduerna stor respekt mot djuren och många är även vegetarianer. 


En grundtanke inom hinduismen är uppfattningen om en gudomlig princip som kallas världssjälen, Brahman. Vissa uppfattar Brahman som en opersonlig gudomlig kraft som påverkar allt i sin omgivning. Man tror även att Brahman kan framträda som en personlig gud som agerar i människornas liv som man även kan be till och vända sig till vid gudstjänster. Hinduismen har många gudsuppfattningar men det är inte långt ifrån olika, det finns monoteism, polyteism och panteism. Om man tillber många gudar kan man även tro att det är samma gud men som visar sig i olika skepnader. Det finns obeskrivligt många gudar och varje by kan ha sin lokala gud. Som sagt kan de vända sig till flera men vänder sig oftast till den guden de anser stå närmst. 

 

 

Islam:

Islam liknar Judendomen och Kristendomen eftersom de alla är en monoteistisk religion. Det betyder att de avgudar enbart en gud och förnekar andra gudars tillvaro. Gud är den som skapat hela världen. På arabiska heter gud Allah. Gud är rättvis och förlåtande, han har även visat människorna vad han vill. Om man ska få ett gott liv är det ett måste att människan har kärlek till gud och kärlek mellan sin medmänniska. Ingen människa är gudomlig då ingen kan ställas vid guds sida. Ingen ond makt kan heller övervinna eller vara jämnlik med guds makt. En berättelse ur koranen kan tolkas att all ondska uppkommer ur övermod ovh om man inte är ödmjuk. I slutet ska gud även döma alla människor, men de som bett om förlåtelse för sina synder och strävat efter det goda förenas med gud.

 

Inom Islams religion är alla människor lika mycket värda. Människans uppgift i välden är att ta hand om den och göra så att alla medmänniskor mår bra. Alla människor ses som sagt likvärdiga men det ända som skiljer dem åt är hur troende de är. I deras bibel Koranen beskrivs ett paradis för de som varit rätttrogna. Paradiset menas med en fullkomlig närvaro med gud i framtiden.Gud är barmhärtig så människor som gjort fel men ångrat sig blir förlåtna. Alla människor är ansvariga för deras handlingar då de har fri vilja och ett förnuft. Enligt koranen kom synden till världen då mannen och kvinnan gjort något fel men sedan ångrat sig, alltså är det både kvinnans och mannens skyldighet.

 

Kristendomen idag runt om i världen

I sverige är det väldigt blandat, ungdomar är ofta väldigt dömande och säger att det inte tror på gud för de tycker det är töntigt. Men när ungdomar idag är 15 har de chans att konfirmera sig, de får då åka på läger och lära sig mer om gud, bibeln och vår kristna tro. Jag själv konfirmera mig och tycker att det gav väldigt mycket för man fick se allt på ett annat sätt och de undervisade så att det blev roligt. Det finns äldre människor som fortfarande går på gudstjänster på helger men även yngre personer går dit. Vi firar även julen och påsken som är de största kristna högtiderna men det är inte många som är medvetna om och tänker på varför de firar dessa tillfällen. En hel del människor tar även nattvarden som ett sätt att praktisera kristendomen.

 

Kristendomen uttrycks på olika sätt runt om i världen. Gemensamt för alla är att man praktiserar tron genom att gå på mässor och gudstjänster. Det är den mest utspridda religionen i världen idag med många olika inriktningar. Katolicism är en term som avser den form av kristendom som representeras av den katolska kyrkan. År 2001 fick katolska kyrkan i Sverige ett nytt registersystem, under 1900-talet hade de cirka 160 000 katoliker registrerade i Sverige men när det nya systemet kom rensades det och folk som var registrerade två gånger togs bort osv. Så då sjönk antalet, men det har ändå ökat. Varje år ökar det med cirka tusen personer. Iallafall det jag vill få sagt är att det idag inte finns så många katoliker i Sverige medans det är väldigt många som är det i andra länder. Till exempel i Portugal. Här är en karta som visar katolicismens utbredning runt om i världen.

 


Hinduismen

Hinduismen har ett kastsystem, det är en rangordning över hur högt uppsatt man är i sammhället. Det beror både på släkten och vad man jobbar med. Beroende på vilket kast man tillhörde fick man följa olika regler, olika "fina" jobb och kvinnorna förbjöds att gifta sig med män från lägre kaster men män fick göra det.
De tror på Karma vilket innebär att man får tillbaks, om man varit snäll lönar det ig och tvärtom. De tror även på återfödelse och det kallas samsara. Man ber till en gudinna som är gift med en manlig gud. Man gör yoga för att få kunskap och lära känna gud bättre. De har en "festkalender" där kalendern delas in på månåret. Till exempel har det en fest på våren som heter "Holi". Holi är glädjensfest, de har brasa och festivaler, de symboliserar kraftensåterkomst (alltså våren). Under festerna upphävs samhällets regler och män och kvinnor, rika och fattiga kan umgås över gränserna.

kristendomens grundtankar

Enligt bibeln finns det bara en gud och han har skapat hela universum. Människan orkar inte ta sig till gud även om hon har budorden och profeternas utsagor till hjälp. Så eftersom gud är så kärleksfull tar han sig till människan genom att han kommer i form av sin ende son Jesus. Gud tar på sig människornas skuld i Jesus namn och gör så att människan kan komma till gud. Jesus budskap var att visa kärlek till medmänniskan. I 3 Mosebok står det "Du ska älska din nästa som dig själv". Jesus ersätter alltså en regeletik mot en sinnelagsetik, avsikten blir viktigare än handlingen. Många profeter hade även samma tanke. 

Etiskt problen

Om man får reda på att ens bästa kompis man är otrogen. Om vi tänker på konsekvensetiken blir antagligen kompisen jätte ledsen när den får reda på det men i efterhand glad att du berättade som det var och att hon/han fick reda på vilken idiot det var. Sinnelagsetik, varför berättar man det? Man berättar det för att man är en bra vän men tänker inte på konsekvenserna. Pliktetik, en plikt kan vara att inte ljuga, och speciellt inte för din bästavän och därför berättar du det. Dygdetik, om man har dygden ärlighet så strävar man efter att vara ärlig och då berättar man det. 

dygdetik

Aristoles (384-322 f.Kr.) menade att man skulle sträva efter dygderna eller dygden, alltså goda egenskaper. När man utför dygdiga handlingar utför vi handlingar som är i överensstämmelse med hur vi människor beter oss naturligt därför är dygdiga handlingar njutbara för den dygdige. Man föds inte dygdig utan det är något man övar upp. Dygder är goda handlingar som kan vara till exempel artig, ärlig och generositet. 

Pliktetik

Pliktetik handlar om att man har vissa plikter eller regler när man utför en handling. Tillexempel så får man inte döda en person och man ska heller inte ljuga. Så oavsett konsekvenser och varför du gör handlingen måste du följa dessa plikter. Imanuel Kant stod för detta synsett och berättade för andra för att övertyga dem om att det var det bästa. 

Positivt med detta är att man tänker på vissa regler som alla kanske inte alltid tänker på och negativt är att man inte tänker på konsekvenserna och varför man gör det.

sinnelagsetik

Sinnelagsetik handlar inte om konsekvenser, det handlar om varför man gör handlingen. Gör man någonting av kärlek är det en bra handling men om det sedan blir en ddålig konsekvens spelar det ingen roll för det var inte med avsikt att det skulle bli så. Till exempel om jag kommer hem och tar ut disken ur diskmaskinen för att mamma ska slippa göra det men så tappar jag en tallrik, då var det inte med avsikt att det skulle bli så. Allt handlar om vad man är för människa, om du är en god människa gör du det "rätta" för att hjälpa personer. Man kan säga att man är en person med det rätta sinnelaget. 

Positivt med sinnelagsetik är att man tänker efter varför man gör handlingen istället för att bara göra som alla andra eller bara göra det för att göra. Man gör en god handling och hjälper till och är en snäll medmänniska vilket jag tycker att man alltid ska vara. Negativt är att det kan bli dåliga konsekvenser eftersom man inte tänker på dem utan bara tänker på varför man gör det.

Konsekvensetik

Konsekvensetiken är den mest "riktiga" etiken, de är den som får ut mest goda konsekvenser till flest människor. För att kunna göra detta kan man göra upp en tabell och se vilka konsekvenser olika handlingar får och då se vad de får för konsekvenser både långsiktigt och precis efter handlingen. Den kändaste konsekvensetiken kallas utilitarismen som brukar sammanfattas "största möjliga lycka åt största möjliga antal". Utilitas betyder nytta på latin. Filosoferna Jeremy Bentham och John Stuart var grundare till utilitarismen. Bra med konsekvensetik kan vara att man utför en handling för att få ut något positivt av det och negativt med det kan vara att man inte vet långsiktiga konsekvenser.